Idag känns det som om jag gått omkring i en bubbla och att hela världen stått stilla utanför. När jag gick till bussen fanns det inga människor, djur eller bilar ute. Alla var borta och jag undrade om alla människor lämnat jorden under natten och glömt mig kvar.
När jag kom till universitetet klev jag ur bubblan och vi hade videoinspelning, det blev ganska roligt. Det är inte lätt att agera audionom och ta emot en patient med manus inför videokamera. Jag råkade fråga min patient "Vad har du för problem?!", Och blev som patient blev tillfrågad "Vad gör du här egentligen?!" Så kan det gå. Det värsta med det hela är nog att titta på det efteråt och lyssna på sin egen röst. Låter jag verkligen så mesig i verkligheten?
Inspelning klar och dags för lunch, bubblan körde fram och jag fastnade där i igen. Erika fick också en bubbla och vi rullade ut från universitetet mot höstlöven och lite fotografering. :) Jag åkte hem i min bubbla och världen runtomkring fortsatte sin gång.

Min bubbla sprack sen när jag drack kaffe med Liam. Hur gick det för dig och din bubbla?
SvaraRaderaMin bubbla har höll i sig hela eftermiddagen och jag fick inte mycket gjort där inne. Det gick hål i den på innebandyn så jag kunde hoppa ur och efter det har det känts bättre :)
SvaraRadera