Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

Idag tänkte jag berätta om en bok jag läste klart för kanske en vecka sen. Jag läser väldigt sällan, men när jag väl hittar en bra bok går det undan. Den här gången började jag läsa Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, av Jonas Jonasson, bara för att så många pratat om den och sagt att den ska vara bra. Sagt och gjort och fort gick det.

Boken handlar om Allan som fyller hundra år, han vill inte vara med och fira utan ger sig iväg på egna äventyr. Man får följa honom och hans nyfunna vänners resa och samtidigt blickar man tillbaka och får reda på vad Alla har gjort tidigare i livet. Man får också följa Allans resan genom ögonen på polisen och ett kriminellt gäng som jagar honom.

Jag tycker att boken är jätterolig, jag kom på mig att sitta och skratta högt då och då på bussen. Den är så spontant skriven, man vet aldrig vad som ska hända i nästa stund och allt känns väldigt oskyldigt, det bara blir som det blir.. Och om man tänker på tillbakablickarna i Allans liv tycker jag det är lite som Forrest Gump, det ena mer otroliga än det andra händer och Alla lyckas precis som Forrest träffa alla möjliga kändisar, och ganska oskyldigt och spontant i de flesta fallen.

En jättebra och underhållande bok, som sagt är den både rolig och spännande samtidigt är den väldigt tillskruvad och för otrolig, och man funderar hela tiden vad som ska hända i nästa steg och är därför svår att lägga ifrån sig. Den E E E E E, fem E av fem möjliga.